Sikte på en digitaliserad vård, exklusiv intervju med Anna Nager från vårt medicinska råd
I en ny undersökning vittnar vårdpersonal om ohållbara arbetsförhållanden och stora behov av effektiviseringar. ”Anpassa digitaliseringen för vården – inte tvärtom”. Det skriver bland annat flera läkare i en debattartikel i Dagens Medicin. Vi har fått en exklusiv intervju med Anna Nager från vårt medicinska råd.
Undersökningen Det primära i vården, där 736 läkare och sjuksköterskor inom primär- och slutenvård deltog, visar på en ohållbar arbetsbelastning. Detta har lett till att många har övervägt att lämna vårdyrket. Något som efterfrågas är behovsbaserade digitala lösningar och långsiktig digital strategi. I en debattartikel i Dagens Medicin lyfter författarna fram flera förslag på hur digitaliseringen kan anpassas för vården. Det är Anna Nager, specialist i allmänmedicin, chefredaktör medicinska redaktionen Bonnier Healthcare Sweden, Ingvar Krakau, docent i allmänmedicin, forskare institutionen för medicin KI, Solna, redaktör Medibas, Sten Forsberg, specialist i allmänmedicin, fd medicinsk chef i Capio Närsjukvård, Magnus Liungman, VD och grundare Doctrin, Ashkan Labaf, specialistläkare, grundare Doctrin, och Anna-Karin Edstedt Bonamy, specialistläkare, docent, chefläkare Doctrin.
Anna Nager:
– Det är förstås en utmaning. Framförallt eftersom det oftast behövs en fysisk kontakt för att undersöka en patient. Man behöver helt enkelt observera, lukta, klämma och känna. Man kan hantera vissa åkommor digitalt men det kräver ofta att patienten är relativt ung och i övrigt frisk. De flesta patienter som vi möter inom primärvården faller inte inom den kategorin, säger Anna Nager.
Hon menar att de digitala lösningar som idag finns tillgängliga inte uppfyller sjukvårdens fulla behov. Istället tar krånglande system värdefull tid från vårdmötet.
– Att samtala med patienter genom olika media, med eller utan bild, synkront eller asynkront kan underlättas genom digitalisering, men ersättningsmodeller har enbart premierat vissa sätt att kommunicera (synkront samtal via videolänk). Asynkron kommunikation genom till exempel chatt med patient över ett par dygn är ett lämpligt sätt att kommunicera som, vad jag vet, inte premieras i ersättningsmodeller.
Genom en chattfunktion skulle det till exempel bli enklare att följa ett förlopp samtidigt som det finns möjlighet för läkaren att prioritera tidsmässigt mellan de olika patienter som den chattar med. Det är inte beroende av vilken patient som har just den tiden, förklarar Anna Nager.
Hur ser du på att vissa inte har tillgång till digitala hjälpmedel?
– Jag tror inte att man får sämre vård i Sverige idag om man inte har digitala hjälpmedel. Patientsäkerhetsriskerna ligger istället på undanträngningseffekter. Med digitaliseringen i sjukvården finns risk att yngre friskare får mer vård på bekostnad av äldre och sjukare. En stor utmaning är att erbjuda tillräckligt bra arbetsmiljö och lön för dem som sköter sjuka patienter som behöver kontinuitet i vården.
I debattartikeln nämns att vårdpersonal skulle kunna få möjlighet att jobba hemifrån för att fler ska orka gå upp i arbetstid – kan du ge något exempel på arbetsuppgift som skulle kunna skötas hemifrån?
– All form av digital kommunikation med patienter, kollegor, andra professioner/myndigheter kan ju ske via datorn hemifrån. Dessutom kan tid som behövs för att stämma av undersökningssvar och läsa på kluriga patientfall göras hemifrån. Inom många yrken idag kan man med fördel jobba 1-2 dagar hemifrån i veckan, det borde man kunna göra som till exempel allmänläkare också. Sedan är det ju förstås viktigt att träffa sina arbetskamrater och patienter ’in real life’ också.
För att upprätthålla välfärdssystemet kommer det fram till år 2026 att behövas ytterligare en halv miljon anställda inom sjukvården, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att lyckas pekar debattörerna på smartare arbetssätt som är anpassade för befintliga vårdgivare. “Men då krävs att vi agerar nu!”, skriver de i Dagens Medicin.
Fotograf: Pax Engström