Användarmanual för patienter
Så använder du Doctrin
- Sammanfattning
- Introduktion till produkten
- Varningar och försiktighetsåtgärder
- Exempel på symtom som skulle kunna vara livshotande
- Exempel på andra symtom som kan behöva skyndsam handläggning
- Hur du använder produkten
1. Sammanfattning till produkten
Detta är den fullständiga användarmanualen för patienter som använder Doctrin Source.
Användarmanual Version 1.0
2024-08-30
Copyright © 2024 Doctrin AB
Pappersversion av denna manual går att
beställa kostnadsfritt via info@doctrin.se
Förklaringar av symboler som förekommer i manualen
Varning: Symbolen används i samband med farliga symtom som skulle kunna vara livshotande
Observera: Symbolen används som en förmaning om att observera försiktighet kring använding av produkten då symtomen kan kräva skyndsam handläggning
2. Introduktion till produkten
Doctrin Source är en medicinsk mjukvaruprodukt (medical device under Medical Device Regulation, MDR). Den ställer frågor om din hälsa och sammanfattar dina svar i en anamnesrapport. Både du och vårdpersonalen kan se rapporten. Doctrin Source utför ingen diagnostik eller behandling, utan ska användas som underlag i mötet mellan patient och vårdpersonal.
Doctrin Source är en white label-produkt och är i regel integrerad i hälso- och sjukvårdsorganisationers egna digitala kontaktvägar och gränssnitt via till exempel app och hemsida.
Observera att Doctrin AB inte är en vårdgivare. Doctrin AB levererar mjukvaruprodukter som används av aktörer inom hälso- och sjukvården.
3. Varningar och försiktighetsåtgärder
Produkten är inte avsedd att användas vid kritiska medicinska tillstånd.
Om du har några av de symtom vi listar i detta kapitel eller är orolig för att du har ett livshotande tillstånd, bör du istället vända dig till 112, akutmottagning eller sjukvårdsrådgivningen.
Produkten ska inte användas för att söka vård åt någon som inte kan kommunicera sina symtom, till exempel en person som är medvetslös eller som av andra skäl inte kan uttrycka sig.
Om du har några av nedanstående symtom eller är orolig för att du har ett livshotande tillstånd, bör du istället vända dig till 112, akutmottagning eller sjukvårdsrådgivningen.
3. 1 Exempel på symtom som skulle kunna vara livshotande
- tecken på hjärtattack
bröstsmärta, tryck över bröstet, tyngdkänsla över bröstet - tecken på stroke
snedhet i ansiktet, kan inte hålla upp båda armarna, svårt att prata - plötslig förvirring
kommer inte ihåg sitt namn eller ålder - suicidförsök
tagit något eller självskadat - mycket svårt att andas
kan inte prata, kvävning eller flämtning - kraftig blödning
sprutar eller rinner blod, tillräckligt för att skapa en pöl - svår skada
efter en allvarlig olycka - krampanfall
skakar på grund av ett krampanfall, eller medvetslös (går inte att väcka) - tecken på allvarlig allergisk reaktion
plötslig svullnad av läppar, mun, hals eller tunga - förlossning
vattnet har gått, värkarbete, bebis är på väg ut eller har precis fötts - svaghet eller förlamning
3.2 Exempel på andra symtom som kan behöva skyndsam handläggning
Vissa symtom kan kräva en skyndsam handläggning trots att de inte upplevs som livshotande. Om du har någon av de listade symtomen kan du behöva skyndsam handläggning och bör inte vänta i flera timmar på en digital första bedömning av ditt frågeformulär.
- förändrad känsel, t ex domningar, stickningar eller ilningar
- plötsligt förändrad syn, t ex dimsyn, förlorad syn eller ljus eller prickar i synfältet
- svårt att kissa eller bajsa utan att det finns en naturlig förklaring
- kräkningar utan andra symtom
- mycket kraftig buksmärta
- mycket svår huvudvärk, särskilt om den kommit plötsligt
- kraftig svullnad utan att det finns en naturlig förklaring
- långdragen feber
- oförklarlig, väldigt svår trötthetskänsla
- plötslig eller svår andfåddhet utan att det finns en naturlig förklaring
- mycket svår ryggsmärta
- ont i pungen
- kraftig hudreaktion i samband med läkemedelsbehandling eller mat, även om du inte har en känd allergi
Om du är osäker på om ditt symtom är skyndsamt kan du vända dig till sjukvårdsrådgivningen.
4. Hur du använder produkten
Du kan använda produkten när du själv vill få hjälp från en vårdpersonal digitalt, eller när en vårdpersonal skickat ut ett frågeformulär till dig.
Produkten kan även användas om det är ett barn som behöver vård, då kan en vuxen anhörig fylla i frågeformulär åt barnet. Formulären kan fyllas i på mobiltelefon, dator eller surfplatta.
4.1. Att starta en kontakt själv
-
När du startar en kontakt blir du först ombedd att identifiera dig. Detta kan till exempel kräva ett BankID.
-
Efter att du identifierat dig kan du starta en kontakt. Vid startad kontakt blir du först ombedd att läsa och acceptera en Personuppgiftspolicy.
-
När du accepterat Personuppgiftspolicyn får du ange vem du söker vård för: dig själv eller ett barn.
-
Som nästa steg får du välja din kontaktorsak. Om du har flera symtom ska du välja det formulär som stämmer bäst med ditt huvudsakliga problem. Du får möjlighet att beskriva fler symtom i formuläret.
Om du är osäker på eller inte hittar något som passar in på din kontaktorsak kan du välja ett formulär som börjar på ”Övriga”, eller det formulär som bäst stämmer för din kontaktorsak. Skriv tydligt exakt vad du behöver hjälp med om du väljer en kontaktorsak som inte stämmer helt. Kontaktorsaken ligger till grund för vilka frågor du sedan får.
4.2. När din mottagning kontaktar dig med frågor att besvara
Din mottagning kan söka kontakt med dig för att få frågor ifyllda. Detta kan till exempel ske inför ett besök eller som en uppföljning efter ditt besök.
När detta sker är det vårdpersonalen som bedömer vilka frågor de behöver får svar på för att hjälpa dig på bästa sätt.
4.3. Att svara på frågor i Doctrin
Du får en fråga i taget i frågeformuläret. Svara på frågorna och tryck på “Nästa” för att spara ditt svar och gå vidare till nästa fråga. Om du är osäker på vad du ska svara kan du hoppa över frågan. Tryck på “Föregående” för att gå tillbaka till den tidigare ställda frågan.
Dina svar sparas av frågeformuläret medan du fyller i det. Du kan logga ut och logga in igen om du behöver ta en paus. Ett startat frågeformulär sparas under en begränsad tid. Fråga din vårdgivare om du är osäker på hur lång tid du har på dig att svara på frågorna. Standardinställningen är att formulär är sparade i 7 dagar från det att de startats.
Det finns olika typer av frågeformat i formulären:
-
Svara med fritext
-
Svara med svarsalternativ
-
Svara med datum (kalender)
-
Svara med siffror
-
Svara med en skala
Nu följer bilder på de olika typerna av frågor samt tips på hur du kan tänka när du svarar på dem.
1. Svara med fritext
Om frågan följs av en ruta ska svaret lämnas i fritext. Det är vanligt att du blir ombedd att beskriva någonting, till exempel din kontaktorsak eller ett särskilt besvär.
Svaren med fritext hjälper vårdpersonalen att få en fullständig bild av dig och din hälsa. Nu följer några tips om hur du kan tänka när du får frågor om:
- Varför du vill ha kontakt med vårdpersonal: skriv kort om dina symtom, din hälsa eller om det är något annat som gör att du tar kontakt. Jämför gärna din upplevda hälsa nu med hur du brukar må, och vad som är annorlunda.
- Vad du förväntar dig av kontakten: skriv vad du hoppas att kontakten ska leda till eller vad du själv tror att du behöver för typ av hjälp.
- Ett särskilt symtom: Beskriv så gott du kan hur du upplever symtomet. Jämför gärna med hur du normalt brukar må, och skriv om symtomet begränsar din vardag på något sätt.
2. Svara med svarsalternativ
Om frågan följs av svarsalternativ ska svaret lämnas genom att välja svarsalternativ som stämmer för dig.
Det är vanligt att du blir ombedd att ange om du har några andra symtom som kan vara relevanta för vårdpersonalens bedömning.
3. Svara med datum (kalender)
Om frågan följs av ett textfält med texten “Ange datumet” förväntas du svara med ett datum.
Tryck på den avlånga rutan för att välja ditt svar. Du kan välja ditt svar i kalendern eller skriva in datumet i rutan med siffror. Det godkända datumformatet är ÅÅÅÅ-MM-DD (år-månad-dag). Svara så nära du kan eller hoppa över frågan om du inte minns det exakta datumet.
Upplys vårdpersonalen i chatten om du vet med dig att datumet inte är helt rätt.
4. Svara med siffror
Om frågan följs av en mindre ruta ska svaret lämnas med siffror. Det är vanligt att frågan ber dig att ange mätvärden eller hur ofta eller hur länge sedan något hände. Läs frågan noggrant innan du svarar. Hoppa över frågan eller svara så nära du kan om du är osäker på ditt svar.
Upplys vårdgivaren i chatten om du vet med dig att svaret inte är helt rätt.
5. Svara med skala
Om frågan är en skala ska du svara genom att välja en siffra som stämmer för dig. Läs vad siffrorna innebär genom att titta på texten i anslutning till den gröna och röda smileyn.
Du förväntas svara så som din egen upplevelse är. Svara med en siffra som du tycker stämmer för dig. Du har möjlighet att beskriva dina symtom med egna ord i fritextfrågor eller direkt i chatten. Använd gärna fritextfrågorna för att förmedla ett mycket försämrat mående.
4.4. Efter du fyllt i ett formulär
När du svarat på frågeformuläret kommer du till en chatt där vårdpersonal tar emot dig.
Om du är osäker på när chatten är bemannad och hur lång svarstid du kan förvänta dig kan du läsa de automatiska chattmeddelanden som informerar om chattens öppettider.
Så tar du del av anamnesrapporten
Dina svar från frågeformuläret sammanställs i en anamnesrapport som både du och vårdpersonalen kan läsa. Öppna anamnesrapporten genom att trycka på namnet för frågeformuläret när du är i chatten.
Kontakt
Har du frågor om ett ärende i Doctrin?
Kontakta den mottagningen du sökt vård på.