Panelsamtal: Vilka myter kring digital vårdutveckling borde begravas en gång för alla?

Under det senaste året har flera av landets regioner tagit stora steg för att erbjuda digitala ingångar och vårdtjänster till sina invånare. Denna förändring skapar nya möjligheter men ställer även höga krav på både medarbetare och patienter. Under Almedalsveckan bjöd vi in en panel av fristående vårdgivare som länge arbetat med digital vårdutveckling. Tillsammans begravde vi vanliga myter och delade erfarenheter från misslyckade projekt.

Myt: Det är bara unga i storstäder som söker digital vård

Daniel Forslund från Vårdföretagarna förklarade att denna myt var sann för sju år sedan när nätläkarna först kom. Då var det främst unga som testade tjänsterna. Julia Schou från Praktikertjänst berättar att idag är spridningen mellan både stad och landsbygd stor. Den största åldersgruppen som använder deras digitala kommunikationsvägar är medelålders personer. Hon förklarar också att ett fysiskt besök ofta är det bästa sättet att introducera digitala kontaktvägar för äldre.

”Att bygga förtroende med sina patienter genom fysiska möten gör att vi kan hjälpa dem att bli digitala. De flesta äldre har ändå en smartphone och BankID, vilket är allt som krävs,” säger Julia Schou.

Myt: Att chatta med patienter funkar inte

Magnus Ängslycke från Bräcke Diakoni påpekade att en viktig faktor för att chatten fungerar väl i vården är att den är asynkron. Julia Schou menar att chatt inte passar alla patienter eller situationer. Det är viktigt att vara lyhörd; en digital kontakt kan ibland behöva övergå till ett telefonsamtal eller ett fysiskt möte. Daniel Olsson från Capio underströk vikten av att anpassa vården efter den specifika patientens behov. Anna-Karin Edstedt Bonamy, Doctrin påpekade även att det är viktigt att ha tillräcklig information som grund för chatten, genom en anamnesrapport, innan chatt mellan patient och vårdmedarbetare startar.

En titt i backspegeln: Misslyckade projekt och hur de kunde ha undvikits

Daniel Olsson påpekade att det är viktigt att komma ihåg att människor inte alltid agerar logiskt när man utvecklar digital vård. Ett tekniskt logiskt system är ingen garanti för att det kommer att användas eller uppskattas. Projektet ”Bättre besök”, som han var med och drev, ökade arbetsbelastningen eftersom det bara digitaliserade informationen utan att automatisera några steg. Om professionen hade varit mer involverad i processen hade detta kunnat undvikas menar han. Daniel Forslund delade erfarenheter från ett projekt med digital tidsbokning som skapade mer förvirring än nytta eftersom behovsanalysen fokuserade för mycket på patienternas behov och för lite på professionens. Julia Schou menar att primärvårdens fokus på triage i digitala ingångar är ett misstag i sig. Magnus Ängslycke berättade om en app där allmänläkare fotade hudförändringar för specialistbedömning. Trots initial framgång krävdes fortfarande pappersremisser, vilket ledde till att systemet stängdes ned.

6 centrala ämnen inom digital vårdutveckling panelen vill lyfta

Ersättningssystem för digital vård: Vårdföretagarna önskar se en översyn av ersättningssystemen i vården för att bättre anpassas till hur vård levereras idag.
Digitala kontakter passar inte alla patienter: Vi måste alltid utgå från patientens behov och se till att kommunikationsvägarna är personcentrerade.
Digital vård som en integrerad del av vården: Sluta se digital vård som en separat del av vården. Låt oss prata om sjukvård där digitala kanaler är en naturlig del av vårdutbudet.
Fokusera tydligare på varför vi digitaliserar vissa processer: Satsa på att se över processer i samband med digitalisering, att hitta nya sätt att arbeta när digitala verktyg skapar nya möjligheter. Var säker på att det man försöker lösa, verkligen är ett problem, innan man kastar en lösning på problemet.
Professionens involvering: För att lyckas med digitala arbetssätt måste professionen vara en del av hela processen, inte bara involverad ibland.
Se över hur digitala receptförskrivningar fungerar idag: Utöver besök och kontakter bör det finnas ett större fokus på att förenkla den digitala receptförskrivningen för läkare och sjuksköterskor.