Kommunikation med barn och unga i vården – vilka förväntningar och krav finns?

Barn är inte små vuxna, och att vårda dem skiljer sig på många sätt från att vårda vuxna – även när det gäller digitala vårdkontakter, en aspekt som ofta glöms bort. Hur ett barn bemöts, informeras och behandlas i vården påverkas dessutom av barnets ålder och diagnos. Det är en avgörande faktor att tänka på när man utvecklar digitala vårdtjänster för barn, unga och deras vårdnadshavare. Hur säkerställer ni en bra patientupplevelse för era yngre patienter? Är ni medvetna om vilka krav och förväntningar som finns?

Barnets bästa och lagarna i hälso- och sjukvården
Barn och unga skiljer sig inte bara fysiologiskt och behovsmässigt från vuxna – de omfattas även av särskilda lagar och regelverk som vårdgivare måste ta hänsyn till vid vård inom hälso- och sjukvården. Bland annat bör vårdgivare ta hänsyn till att:

  • Barnets bästa ska tas särskild hänsyn till när hälso- och sjukvård ges till barn (1,2)
  • Barnkonventionen innehåller bestämmelser om barnets bästa, rätten till information och betydelsen av ett barns inställning till vård och behandling (3)
  • Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter (4)
  • Vårdnadshavaren har som huvudregel rätt att ta del av barnets uppgifter, men rätten till sekretessen övergår successivt till barnet i takt med att barnet blir äldre och mognare (5, 6)
  • Barnet ska ha ett medinflytande som med tiden tangerar eller övergår till ett självbestämmande (5)
1177 beskriver även barn och vårdnadshavares rättigheter: 
“Som vårdnadshavare ska du vara delaktig och vara med och bestämma över ditt barns vård. Även barnet har rätt att få säga vad hen tycker och bli lyssnad på.
//
Både barnet och du ska få information och ha möjlighet att ha en åsikt om exempelvis en behandling. Det är därför viktigt att ni båda förstår informationen.”

 

Barn och vårdnadshavares rättigheter i vården, 1177.se


Kravställningen på patientinformation vid vård av barn och unga är komplex
Det är inte bara lagar och regelverk som särskiljer patientgruppen barn och unga, varierande behov och livssituationer kan addera ytterligare komplexitet. Barns förmåga att delta och ta ansvar för sin vård skiljer givetvis mycket beroende på ålder och tillstånd. Utöver det är det även ofta en eller flera vårdnadshavare som ska vara informerade om vårdprocess och behandling. Några centrala perspektiv att ta i beaktning är att:

  • Vårdnadshavare och barn har båda rätt att ta del av information om barnets vård
  • Vårdnadshavarnas relation (samboskap/äktenskap/separation) ska inte påverka vilken information som når vårdnadshavarna
  • Barn över 13 år har i nationella system som 1177 rätt att hantera sina vårdkontakter själv
  • Information om barnets hälsa är inte längre tillgänglig för föräldrar från 13 år
  • Olika mognadsgrad samt sjukdomstillstånd kan göra att vårdnadshavare till barn över 13 år behöver ta del av information och i vården för vissa tillstånd

Digital kommunikation ger nya möjligheter för barn och vårdnadshavare att få rätt information
Med digitala kommunikationsvägar finns nya möjligheter att anpassa kommunikationen efter barnets och vårdnadshavarnas behov och förutsättningar. Det blir helt enkelt enklare att se till att patienter och vårdnadshavare får den information de behöver och har rätt till.

Digital kommunikation möjliggör bland annat att: 

  • Informationen kommer fram direkt i telefonen 
  • Säkerställer att båda vårdnadshavarna får information (om önskvärt)
  • Styr vem som tar del av informationen med bank-id
  • Säkerställer att informationen tagits emot med läsbekräftelse
  • Möjliggör dialog med tvåvägskommunikation
  • Låter vårdnadshavare och patient fylla i digitala formulär tillsammans inför besök

Nyfiken på hur det kan fungera i praktiken?

Ta del av hur Barnsjukhuset Martina ställer om från traditionell till digital kommunikation.

Se webinar