Vi kan avlasta vårdpersonalen med hjälp av digitalisering
I de flesta sammanhang är det självklart att få hämta andan ibland. Men i vården förväntas läkare och sjuksköterskor ta livsavgörande beslut på löpande band, utan sömn, mat eller paus. Det är hög tid att ge vårdens personal mer kraft med smartare verksamhetsstöd.
Om sjuksköterskan får stöd i att guida patienten genom vårdsystemet kan hen hjälpa fler, på kortare tid och med bättre resultat. Om läkaren redan inför besöket kan gå igenom patientens sjukdomshistoria sparas viktig tid för både patient och läkare. Med digital kraft kan vårdpersonalen fortsätta utföra hjältedåd varje dag. Vi står inför ett skifte där många hoppas att digitaliseringen ska lösa vårdens stora utmaningar. Men det är först när vården kan använda digitala verktyg på ett effektivt sätt som de gör verklig nytta för såväl patienter som vårpersonal och samhället i stort. Därför är det viktigt att kritiskt granska vilka problem olika digitala verktyg kan lösa och hur enkla de är att använda, innan man väljer teknik, för utmaningarna är många:
• Öka effektivitet och snabbare hitta rätt vårdnivå
• Mer patientinflytande och tillgänglighet
• Förbättra vårdpersonalens arbetssituation
Kraven på vården ökar
Idag lever 40 procent av Europas befolkning över 15 år med minst en kronisk åkomma. I Sverige står kroniskt sjuka för 80 procent av sjukvårdens kostnader. De fem procent patienter med störst vårdbehov utgör 50 procent av de totala vårdkostnaderna. Gruppen kroniskt multisjuka patienter med stora vårdbehov kommer att fortsätta öka då andelen i befolkningen som är över 80 år kommer öka med 50 procent.
Medarbetarna berättar om sin arbetsmiljö
Medarbetare i vården beskriver sin arbetsvardag som givande och intressant, men framför allt stressig. En stor del anser att arbetsbelastningen är för hög och många att den försämrats. Sjukskrivningstalen är höga. Hela fyra av tio uppger att de varit sjukskrivna på grund av för hög arbetsbelastning och nästan hälften av alla respondenter uppger att de övervägt att lämna vårdyrket på grund av för hög arbetsbelastning. Stress är inte alltid relaterat till upplevd tidsbrist. Det kan också förklaras av bristande kontroll eller flexibilitet och för att få en bättre arbetssituation skulle många vilja kunna planera sin arbetsdag. Att få större flexibilitet vad gäller arbetstid står också högt på önskelistan, liksom högre grad av utveckling och lärande.
Sjukvården är full av rutinärenden och administration som tar tid från vårdmötet. I vår undersökning upplever alla yrkesgrupper tidsbrist. Konsekvenser av det uppges vara sämre vårdkvalitet, bristande inläsning på patientfallet och bristfällig insamling av sjukdomshistoria. En del menar till och med att tidsbristen kan leda till fel diagnos.
Det primära i vården
Läs mer om vårdens utmaningar på Det primära i vården
