Vad du som vårdgivare bör tänka på för att uppfylla Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (Lag 2018:1937), även känd som DOS-lagen,  innebär att digitala offentliga tjänster ska vara tillgängliga för alla användare, inklusive personer med funktionsnedsättning. Det ställer krav på verktyg utformade för hälso- och sjukvård att hålla hög standard när det kommer till tillgänglighet. Lagen innebär ett genomförande det tillgänglighetsdirektiv som gäller alla EU-länder. För befintliga webbplatser trädde lagen i kraft i september 2020. 

För att ge alla patienter, oavsett funktionsvariation, den bästa patientupplevelsen, arbetar vi på Doctrin med att förbättra tillgängligheten i våra lösningar på flera olika sätt. Sofia Rådström, ansvarig för användarupplevelsen i Doctrins plattform berättar mer vad Tillgänglighetsdirektivet innebär och vad vi på Doctrin gör för att hjälpa våra kunder att uppfylla det.

Vad innebär Tillgänglighetsdirektivet när det kommer till digitala lösningar i hälso- och sjukvården?
En patient eller anhörig som har en tillfällig eller bestående funktionsvariation ska inte exkluderas från digitala vårdtjänster. Detta ställer krav på att tjänsterna är möjliga att uppfatta, hantera, är begripliga och robusta. Mer konkret betyder det att den som tillhandahåller offentlig service måste se till att webbplatser, appar och dokument följer en viss europeisk standard som i sin tur bygger på Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) på nivå AA i version 2.1.

Dessutom behöver man publicera en så kallad tillgänglighetsredogörelse, ett dokument som beskriver hur man uppfyller tillgänglighetskraven. Lagen innebär även att användaren ska kunna komma i kontakt med vårdgivaren för att påtala brister och begära att få dem åtgärdade. Lagen omfattar både offentliga och privata vårdgivare.

Doctrin har sedan länge fokuserat på tillgänglighet. På vilket sätt påverkar Tillgänglighetsdirektivet vår funktionalitet eller arbetssätt?
Det stämmer att vi alltid haft ett fokus på användbarhet och tillgänglighet. Direktivet har påskyndat arbetet med  att ta tillgängligheten till nästa nivå. Det är inte bara bra för våra kunder som kan leva upp till lagkravet, utan gynnar så många patienter där ute som faktiskt drar nytta av förbättringarna när de söker vård digitalt. Det har dessutom lett till ökad kompetens och medvetande hos alla på Doctrin. Idag är tillgänglighet en integrerad del i vår utvecklingsprocess och vi har stärkt vår kompetens inom området betydligt.

Vi har under 2020 gjort ett gediget arbete med att utvärdera vårt patientgränssnitt gentemot WCAG och åtgärdat de brister vi hittat. Det har vi gjort med intern och extern expertis. När det kommer till exempelvis användning med skärmläsare har gränssnittet fått ett ordentligt lyft. Skärmläsare är verktyg på datorn eller telefonen som läser upp innehåll och gör det möjligt för synskadade att navigera genom tjänsten.

Inför att lagen skulle träda i kraft erbjöd vi våra kunder en tillgänglighetsredogörelse som kunderna kan välja att publicera i vår plattform eller på annat sätt.

Henrik Pontén som har en grav synnedsättning arbetar tillsammans med Sofia Rådström, ansvarig för användarupplevelsen,
för att förbättra användandet av Doctrins lösningar oavsett funktionsvariation (januari 2020). 

Vilka är det som drar nytta av tillgänglighetsarbetet?
När vi anpassar plattformen efter tillgänglighetdirektivet gör vi den användbar för personer med tillfälliga eller bestående funktionsvariationer. En funktionsvariation eller funktionsnedsättning kan vara en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det kan vara allt ifrån en bruten arm till en psykisk diagnos. Det är alltså en stor och långt ifrån en homogen grupp. Omkring 25 procent av den vuxna befolkningen har problem med att läsa, mer än hälften av befolkningen över 16 år behöver läsglasögon, en halv miljon personer över 16 år har en rörelsenedsättning, 1,5 miljoner hör dåligt. Det är förstås bara några exempel. Källa: Funka

Många av tillgänglighetskraven får genomslag på en bred målgrupp. Höga kontraster, konsekvent navigering och konsekventa benämningar är exempel på sådant som kommer alla användare till gagn.

Vad tycker du är viktigt att tänka på som vårdgivare när det kommer till inkludering i digitala kanaler?
För det första tycker jag att möjligheten till digitala kontakter som ett komplement till fysiska besök, är väldigt bra ur tillgänglighetssynpunkt. Det öppnar t.ex. för personer som inte har möjlighet att resa att få kontakt med bästa möjliga vård. Asynkron chatt är dessutom något som passar vissa människor bättre än tal. Det ger en helt annan betänketid och möjlighet att gå tillbaka och läsa flera gånger.

Det är viktigt att tänka på att man som vårdgivare är ansvarig att säkerställa att de digitala kanalerna är tillgängliga för alla. Tillgänglighet inte är en engångsinsats utan något man behöver arbeta med från nu och framåt. Vårdgivare behöver tänka igenom vilka digitala kanaler man har, säkerligen finns det flera, och se till att man har koll på att de uppfyller kraven.

WCAG-kraven kan vara ganska tekniska, så har man inte kompetensen själv kan det vara bra att säkerställa att ens teknikleverantörer egna utvecklingsavdelning har det. Men tillgänglighet handlar inte enbart om själva teknikplattformen utan också vad innehållet man fyller sin webbplats med. Om jobbar med digitalt innehåll i form av tex video eller pdf så finns det tex särskilda krav kopplat till det.

Några slutgiltiga rekommendationer eller kommentarer?
Ett tips är att i alla digitala projekt ta utgångspunkt i bred variation, istället för att designa för den genomsnittlige användaren. Vi gått in i tillgänglighetsarbetet med att ordinarie lösningar ska fungera för alla, snarare än att bygga speciallösningar. Det blir oftast bättre för alla.

Läs mer på Doctrin eller myndighets webbplatserna Digg och Webbriktlinjer

Är du intresserad av en demo av våra lösningar kontakta Hampus Edin, Key Account Manager